Hoppa till sidans innehåll

Hämtarinstruktion


 

 

De senaste åren har landslaget inte haft något F1C-lag. Det innebär att de tävlande bara har tillgång till deltagarna i det andra laget och kanske någon supporter. De år landslaget har haft regerande mästare har det varit mer att göra för det hämtande laget.

 

I ett litet lag är det förstås bra och nödvändigt att hämtningen sker effektivt med fokusering på tävlingsresultaten.

 

Det finns en del kunskap som de frekventa landslagsflygarna har fått under åren och som enkelt kan läras ut med hjälp av en skriftlig instruktion.

 

Förberedelser

Under förberedelserna före tävling kan laget kontrollera avvikelsen mellan kompassens riktning och GPS för den kompasskikare som ska användas för att ge hämtriktning från startlinjen. Stativet ska helst vara omagnetiskt för att undvika deviation på kompassen. För att konstatera avvikelsen mellan kompassen och GPS kontrolleras några punkter på fältet med båda hjälpmedlen. Det kan vara bra att veta avvikelsen vid hämtning i besvärligt underlag där modellen kan gömma sig på marken eller i vegetation. På 1 km avstånd motsvarar en grad ett avstånd i sidled på ca 17 m.

 

Hämtarna lägger in waypoint i sina GPS för de startplatser som laget ska använda.

 

Alla lägger in lagets frekvenser i sina handapparater.

 

Kontrollera att lagets call-frekvens inte är upptagen med annan trafik och ha beredskap för att byta.

 

En del tävlande skriver modellens Tx-frekvens på modellen så att en annan modellflygare som hittar modellen kan ta kontakt på modellens frekvens.

 

Hämtning från startplatsen

Alla friflygare på tävlingsnivå vet hur man hämtar. Även i landslaget kan man ha samma metod som när man hämtar sin egen modell hemma. Man utgår från startplatsen, hämtar modellen och tar den tillbaka.

 

Att hämta andras modeller under ett mästerskap kan ibland vara lite svårare. Det kan vara många modeller i luften samtidigt och svårt att skilja dem åt. Det är bra om den modell man ska hämta har ett stormönstrat färgschema som går att se på långt håll, helst samma på alla modellerna som den tävlande använder.

 

En hämtare kan hämta mer än en modell. Med den här metoden behövs inte någon sofistikerad planering. Det räcker med att bestämma vem som hämtar vad. På morgonen när vinden är svag passar detta bra.

 

Hjälpmedel

De hjälpmedel som laget använder för hämtning är kikare, stativ, kompass, GPS och radio.

 

När det börjar blåsa

Vid högre vindhastighet kan det vara svårt att hinna få tillbaka modellen snabbt om hämtaren utgår från startlinjen. Hämtaren kan då placera sig 600-800 m från startlinjen och följa modellen med kikare.

 

I detta läge blir det viktigt med sambandet mellan startlinjen och hämtaren. Det behövs en överenskommen metod med ett antal radiomeddelanden och riktningsangivelse.

 

F1B-flygning

Det är enkelt är att förbereda hämtning av en F1B-modell. Modellen startas från förutbestämda startplatser. Kompassriktning och GPS utgår från dessa. Lagledaren kan genom några meddelanden på radions call-frekvens hålla hämtaren informerad om vad som händer på startlinjen: A är näste till start. A har modell X. Här kan anges om modellen har något speciellt färgschema. A vevar. Snart dags för A att starta. A startar nu!

 

Här gäller det för hämtaren att få syn på modellen och bekräfta det till startlinjen. I de fall som den tävlande har mer än en frekvens meddelas frekvens från startlinjen till hämtaren. Därefter går hämtaren över på modellens frekvens.

 

Det är viktigt att lagledaren meddelar modellens DT med radio på modellfrekvensen, särskilt vid användning av RDT eftersom den tidpunkten inte kan förutses av hämtaren.

Att hämtaren får reda på modellens DT kan vara värdefullt när det är svårt att avgöra vilken av flera modeller som man följer.

 

En bekräftelse på att man tittar på rätt modell kan man få om modellens sändarsignal försvinner på drygt en meters höjd innan den landar och det samtidigt kommer meddelande från lagledaren, modellen är nere - nu! Riktningen är x grader.

 

F1A-flygning

Lagledaren kan genom några meddelanden på radions call-frekvens hålla hämtaren informerad om vad som händer på startlinjen: A är näste till start. A har modell X. Här kan anges om modellen har något speciellt färgschema. Snart dags för A att starta. A går upp på linan nu!

Här gäller det för hämtaren att få syn på modellen och bekräfta det till startlinjen.

 

Under F1A-flygningar där modellen kopplas långt bort från startplatsen kan man förutse att tidtagarna kan få problem att observera kopplingen, särskilt om snurrandet tar lång tid. Här bör därför lagledaren och medhjälpare vara observant på den tävlande och vid tecken på sprintlöpning eller annan förberedelse före koppling skrika ATTENTION strax före och START när modellen kopplar. Om lagledaren då trycker in sändningsknappen så får hämtaren samtidig information utan behov av ytterligare meddelande.

 

En F1A-modell som är högt eller långt bort kan vara lättare att se under DT eftersom den då skruvar sig ner, så det är värdefullt att hämtaren får meddelande när DT sker.

 

I övrigt gäller det som finns ovan för F1B.

 

Allmänt

Det kan vara svårt för lagledaren att i vissa situationer själv sköta hela arbetet på startlinjen.

Lagledaren sköter presentationen av den tävlande för tidtagarna och håller de olika tidtagarparen vakna och positiva till sitt jobb under hela dagen.

 

Lagledaren kollar att tidtagarna följer sin FAI-instruktion, som bl.a. omfattar att de:

  • har nollställt klockorna
  • kontrollerar modellens id-beteckning och olympisk märkning i protokoll
  • kontrollerar modellens processingmärke
  • studerar modellens form och färger för att underlätta igenkänning.
  • har bra kikare och stativ
  • följer F1A-modell noga under snurrning
  • observerar eventuella kollisioner eller andra incidenter
  • startar klockorna rätt vid start
  • följer rätt modell noga under hela flygningen
  • stoppar klockorna rätt vid flygningens slut
  • skriver rätt tid i protokoll

 

Om det blir svårt att själv klara hela lagarbetet delegerar lagledaren vissa uppgifter till en av de tävlande.

De tävlande har beredskap för flygning med minst två modeller, både i grundstarter och fly-off.

 

När hämtaren finner modellen kontrolleras den för eventuella skador och meddelas till linjen på Call-frekvensen. Här avtalas om hämtaren ska ta modellen direkt tillbaka till linjen eller vänta på ytterligare modell eller om modellen ska lämnas till annan hämtare som kanske har fordon.

 

Fordon för hämtning

Arrangören ska i god tid informera om vilka hjälpmedel som de tävlande får använda för att hämta och ta tillbaka modeller. Gränser ska specificeras var mekaniska hjälpmedel såsom cyklar, motorcyklar och bilar får användas och parkeras. Fordon ska inte vara tillåtna i startområdet och inte få lämnas på platser där de kan hindra tidtagarnas observation av modeller.

 

Av säkerhetsskäl är det förbjudet att följa modeller under flygning med motoriserade fordon om det inte är minst två personer (en som kör och en som observerar modellen).

 

Frekvenser

Radio används allmänt som hjälpmedel under modellhämtning och arrangören ska specificera i förväg vilka frekvenser som är tillgängliga och om det finns några begränsningar.

 

Typer av kommunikation

Normal radiokommunikation består av information, uppmaningar, varningar och annat meddelande, exempelvis en fråga som kräver svar.

En bekräftelse på att kommunikation uppfattats kan ske med två blipp med sändarknappen.

 

Användning av call-frekvens

Call-frekvensen används av alla som inte för tillfället pejlar efter en modell. Hämtaren börjar på call-frekvensen och får all information från linjen om startförloppet innan övergång till Tx-frekvensen. När modellen är funnen går hämtaren tillbaka till call-frekvensen.

 

Användning av Tx-frekvens

Tx-frekvensen används av den som för tillfället pejlar efter en modell. Meddelanden från linjen till hämtaren om exempelvis DT, landning och riktning ges på Tx-frekvensen.

 

Landning utanför fältet

Det går att göra förberedelser för hämtning utanför fältgränsen. Går det till exempel att få hjälp från arrangören för att lösa språkproblem i hämtområdet, att få fram lokaliserad stulen modell, göra polisanmälan, få fram stegbil, mm?

Har arrangör tillgång till lokal hämthjälp, flygspaning?

 

Utrustning i hämtgänget

Hämtaren disponerar sina fysiska resurser för att klara att vara ute på fältet under flera perioder och har med sig en väska med vatten och solskydd mm. Det kan behövas batterier till GPS och radio, papper och penna.

Hänsyn tas till sol, temperatur, vätskeintag, mat, mm. Ta med heltäckande kläder, mössa och solglasögon.

Dryck under tävlingen är normalt mineralvatten utan kolsyra. Kranvatten kan användas för tvättning och till fuktiga handdukar för kylning.

Om det blir längre användning av kikare är någon form av stativ viktigt. Det kan bestå av en enkel pinne som stöd. Utrustningen tas med under förflyttning. 
Läs gärna broschyren ”Hälsoråd för Sydeuropa” som finns på vårdcentralen eller nätet.

 

Olika antenner

De antenner som används till handapparater för olika ändamål är:

  • gummiantenn för kommunikation och pejling vid svag signal (1/4-våg, ingen förstärkning).
  • teleskopantenn med längd drygt 60 cm, något bättre känslighet än gummiantenn
  • kort antenn för pejling vid stark signal. Kort antenn ska inte användas vid sändning eftersom sändaren då kan skadas.
  • stor pejlantenn används för pejling på större avstånd med svag eller stark signal.
  • helvågsantenn med längd ca 2 m används för att få in svag signal på större avstånd. En sådan har en viss riktningskänslighet.

 

Om antennen hålls högt blir signalen starkare. En svag signal kan bli avsevärt bättre om antennen lutas och vrids så att dess riktning överensstämmer med modellens antenn.

 

Antenner ger svagast signal när antennspröten är riktade mot, eller från modellen.

 

Om modellens antenn hamnar nere mot marken blir signalen normalt svagare.

 

 

Snedställning av frekvens

Om signalen är stark kan det räcka med att snedställa mottagarens frekvens något för att det ska bli möjligt att pejla med befintlig antenn. Detta sker normalt i VFO-mode. Apparaten bör vara inställd på det minsta frekvenssteget (5 kHz) för att detta ska fungera. Den aktuella sändarfrekvensen kan transporteras från minnesplatsen till VFO-mode med ett enkelt kommando. I VFO-mode kan sedan snedställning ske uppåt eller nedåt till dess att signalen blir lagom stark för att pejling ska kunna ske.

Återgång till minneskanalen sker normalt genom att trycka på knappen för minneskanaler, MR eller B eller V/M, allt beroende på typ av handappart.

Proceduren upprepas varje gång man går över och ska snedställa på en annan modellfrekvens.

 

Hämtning av modeller som inte når marken

Modeller som landar dolda ovanför markytan kan vara svårare att lokalisera. Anledningen är att radiosignalen är stark eftersom den inte dämpas av marken. Det blir svårare att pejla och signalen kan tyckas komma från alla riktningar. Här är det nödvändigt att använda den lilla antennen och kanske även snedställa frekvensen.

 

Det kan vara nödvändigt att man går bort en bit från området där modellen verkar vara och pejlar en ny riktning in mot området. Ibland kan det behövas flera sådana pejlingar från olika håll för att lokalisera modellen.

 

Det kan vara extra besvärligt med modeller som ligger högt i majsfält. Även om man är alldeles i närheten av modellen kan det vara svårt att se den när man tittar uppåt mot den ljusa himmelen. Man ser då inte modellens färger och modellens struktur kan sammanfalla med majsens stammar och bladverk. Här kan det vara ljudet från modellen när den vajar i vinden och gnider mot majsen som slutligen leder till upptäckt.

 

Höga grödor

I fält med höga grödor som exempelvis foderväxter, potatis eller säd, där modellen kan ligga dold på marken, kan samma teknik med krysspejling användas. Om man inte hittar trots att man har gått fram och tillbaka från flera håll, fundera ut var spåren korsar varandra och leta extra noggrannt där.

 

Signal till linjen från landningsplatsen

Om sändaren ger signal ända till startplatsen är det troligt att den ligger högt eller sitter i träd.  

 

Störande faktorer

Det är känt att radiosignalen följer och kan avlänkas av metallföremål som trådstaket, nätstaket, telefontrådar, kraftledningar, järnvägar – med eller utan elektrifiering, mm. Det kan vara mycket svårt att få en pålitlig riktning vid pejling om man kommer nära sådana faktorer på sin väg mot modellen. Försök att få en säker riktning från längre håll, gärna en krysspejling. Använd även andra traditionella metoder som optiskt riktmärke från startlinjen och från hämtaren, uppskattningar om avståndet och andra observationer för att hitta modellen.

GPS påverkas inte av sådana störningar.    

 

Apparater

Det är bra att ha med sig sina apparaters bruksanvisning, särskilt för typer som inte används allmänt i laget.

 

Andra lags modeller

Normalt tar man inte med andras modeller om man inte säkert vet var ägaren/hämtaren finns.

 

Försvunna modeller

Det är viktigt att sätta fast de av arrangören tillhandahållna lapparna med adress till tävlingsledningen på alla lagets modeller.

Om det inte går att hitta modellen och om signalen dessutom har försvunnit kan modellen vara upphittad och bortforslad. I bästa fall kommer modellen tillbaka till fältet. Anmäl till tävlingsledningen att en modell är borta så att det eventuellt vidtas åtgärder om flera modeller försvinner spårlöst.

 

Förlorad modell

Det finns exempel på att försäkringsbolag betalat ersättning för förlorade eller skadade modeller på hemförsäkringen. Kontrollera med SMFF:s försäkringsansvarige och ditt försäkringsbolag.

SMFF:s försäkringar hos If  och Folksam är numera enbart olycksfalls- och ansvarsförsäkring.

 

Uppdaterad: 12 AUG 2011 22:21 Skribent: Bror Eimar

Postadress:
Norbergs FK - Flygsport
C/O L.G Söderlind, Stigaregatan 10
73834 Norberg

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: [saknas] Information

Se all info