Hoppa till sidans innehåll

Landslaget och UT


Friflygare är viktiga! Redan i paragraf 1 i SMFF: s stadgar står det att; Förbundet skall: /…."ge modellflygare i Sverige möjligheter att deltaga och hävda sig väl i internationella tävlingar.”/

 

I den här genomgången redovisas inte bara vårt system för uttagning av seniorlandslag till internationella seniormästerskap utan även vad som väntar laget efter sista uttagningstävlingen. Där finns det vissa delar som skulle behöva ett regelverk. Det är FAI Sporting Code som gäller i de flesta avseenden och våra svenska regler har inte uppdaterats kontinuerligt *). I vissa fall finns det luckor i regler och instruktioner som behöver åtgärdas. Ett sätt att göra det på kan vara att ta med en större del av det regelverk som påverkar svenska F1ABC-tävlingar i UT-reglerna. UT-reglerna kommer att läsas regelbundet och bli föremål för diskussioner och uppdateringar.

 

Juniorerna har sina friflyg-EM/VM. Deltagandet beror på om det finns intresserade juniorer. SMFF:s uppgift är att ge förutsättningar för att duktiga juniorer får möjlighet att utvecklas inom tävlingsverksamheten. Juniorerna kommer fram i klubbarna och det skulle vara bra om SMFF samlade de förutsättningar som gäller för juniorers tävlande på EM/VM i ett dokument på förbundets hemsida. Det skulle innehålla normer för ekonomi, kvalificering, uttagning och lagledare. Utvecklingen för en junior kan vara snabb så det gäller att systemet är anpassat just till juniorernas verklighet. Att vara junior är tidsbegränsat. Det är risk att vårt rigida system för seniorer är för långsamt för att upptäcka, uppskatta och omsätta talang och förmåga i framgång innan junioråldern är förbi.

 

Enligt SMFF:s stadgar paragraf 14 är det SMFF:s styrelse som beslutar om landslag i internationella tävlingar, i den omfattning som verksamhetsområdet beslutar. Uttagningen av landslagen verkställs av verksamhetsområdet. Uttagningen av lagledare beslutas av verksamhetsområdet. Se separat dokument: ”Instruktion för lagledare” och ”Instruktion för lagmedlem”.

 

Principer och regler för uttagning av landslag skall fastställas av förbundsmöte.

 

Det är lämpligt att det framgår av gällande UT-regler från vilket år de är gällande, när de ska börja tillämpas och i vilken omfattning som förbundsmötet har delegerat beslutanderätt till verksamhetsområdet för tolkningar, avvikelser eller undantag.


Det bör finnas ett separat regelverk som är anpassat för juniorer. 

 

Återkommande debatt om UT-systemet.

Det normala har varit att friflyglandslaget har olika bemanning från ett mästerskap till ett annat. Trots detta har vi haft stora framgångar både individuellt och i lagtävlingarna. Vi har en imponerande bredd i F1A och B. UT-systemet har troligen bidragit till detta. Våra UT-tävlingar har, förutom att ta fram bra landslag, stimulerat många friflygare till utveckling och har givit träning för att vinna eller åtminstone komma på pallen. Det har funnits en chans för den intresserade att förbättra sig och så småningom komma med i laget. Detta sker fortlöpande. Konkurrensen blir gradvis större.  De som kvalificerar sig till lagen har oftast placeringar som sämst trea på de UT-tävlingar som räknas.

 

I F1C finns en grupp med f.n. fem deltagare. På EM 2008 hade vi en F1C-flygare med i landslaget. Det var första gången på många år.
F1C-flygarna har sedan flera år haft UT-rutiner som i praktiken skiljer sig något från A- och B-flygarnas. Detta är inget att uppröras över.

UT-systemet är till för att på ett objektivt sätt ta ut ett landslag bland ett större antal kandidater. Om vi inte har fler än tre i en klass som är intresserade av att ställa upp på EM/VM behövs inte ett UT-system. Om de aktiva dessutom är objektiva och själva värderar sin EM/VM-status behöver inte Verksamhetsområde Friflyg Elit tveka att godta de som äntligen vill ställa upp. Vi behöver därför inte stipulera i UT-reglerna att det ska vara ett visst antal tävlande från ett visst antal klubbar eller ett visst antal resultat under UT-året. Detta reglerar sig automatiskt så snart antalet aspiranter på en lagplats på EM/VM blir fler än tre.

För distriktstävlingar eller tävlingar på nationell nivå där det tävlas om ex.vis SG-poäng finns regler om ett visst antal tävlande från ett visst antal klubbar. Dessa regler kan jag inte finna på SMFF:s hemsida. Det är ett problem om det anses att vissa regler ska gälla trots att de inte finns dokumenterade. Här har de förtroendevalda i verksamhetsområdet ett visst ansvar. Enligt FAI-reglerna ska tävlingsledaren ha gällande regler på tävlingsplatsen. De svenska regler som SMFF beslutar om ska förhoppningsvis vara skrivna så att de är klara och tydliga och inte lämnar något att spekulera om.

  

Det finns olika uppfattningar om UT-systemet. Det mesta är dock på detaljnivå. Det kan vara en grupp för och en annan emot. De stora dragen är dock de flesta överens om. För att inte låta en grupp vara missnöjd hela tiden med en av detaljerna kan det vara klokt att växla in på det andra spåret efter ett antal år. Det bästa är förstås att hitta en ny lösning som accepteras av en stor majoritet. 

 

Extrema system är inte bra på sikt

Tankar på UT-systemet kan klarna något om man ställer två hypotetiska extrema uttagningssystem mot varandra. I båda fallen råkar verksamhetschefen ha inställningen att det är besvärligt att administrera UT-tävlingar och har därför lagt ner dessa.

 

Extremsystem 1. En lagkapten utses som enligt eget huvud tar ut laget och lagledare (ev. utser verksamhetschefen sig själv som lagkapten och lagledare).

 

Extremsystem 2. Laget tas ut efter poäng på VM, EM och individuella World Cup-tävlingar. Endast placeringar bland de 5 bästa räknas.

Placeringar poängsätts enligt World Cup-poänglistan och bonuspoäng. Detta ger normalt fler bonuspoäng för EM och VM än för World Cup-tävlingar.

 

I extremsystem 1 är det sannolikt svårt eller omöjligt att hitta en person som objektivt kan värdera meriter och möjligheter till framgång.

I extremsystem 2 är det troligt att de som är intresserade av landslaget men inte är etablerade i världstoppen finner att vägen till landslaget är för lång. Det kanske finns andra aktiviteter som då blir mer attraktiva.   

 

Inget av dessa två system ser ut att gynna tävlingsverksamheten i Sverige i F1ABC. De större tävlingar som möjligen skulle bli kvar är två World Cup-tävlingar och SM.

 

Nuvarande UT-system

Det nuvarande systemet ligger någonstans mellan de två extremerna. Det ger upphov till åtminstone fem större tävlingar per år, fyra UT-tävlingar och SM. Dagens UT-system ger alla intresserade möjligheten att regelbundet träffa några av världens främsta friflygare och tävla mot dem. Dessa framstående friflygare finns nämligen i Sverige. Det är en fin stämning bland deltagarna på en UT-tävling och alla är hjälpsamma och villiga att dela med sig av sitt kunnande. Vårt nuvarande system är bra, men bra kan bli bättre, det kan utvecklas ytterligare.

 

Förändringar som debatteras

1. En grupp av tävlande tycker att en valfri World-Cup-tävling skulle kunna få vara med bland de tre poänggivande tävlingarna. En ungefär lika stor grupp tycker inte om detta.

2. Ett annat förslag är att ändra poängskalan på UT-tävlingarna till den som gäller för World-Cup-tävlingar.

3. En ganska stor grupp tävlande vill ha med en vintertävling bland UT-tävlingarna.

4. Några menar att UT-systemet skulle bli bättre om antalet nationella UT-tävlingar utökas med en tävling och att man räknade resultat på 3 av 5.

5. Ett förslag är att ändra den nuvarande tävlingsperioden september – augusti till kalenderår.

 

Vad dessa förändringar kan innebära

De nämnda förändringarna påverkar inte direkt varandra utan kan behandlas var för sig.

 

1. World Cup-tävling i UT-systemet

Enligt beteendevetenskapen uppstår positiva effekter av en förändring som sådan om införandet hanteras klokt. När denna effekt har klingat ut kan man således ändra tillbaka igen och få ytterligare en positiv effekt. Det var ju ett tag sedan vi tog bort att en World Cup-tävling ingick i UT-systemet Det har inte gått märkbart sämre. Visserligen kan man inte veta; det finns ju inte mer än en verklighet som kan värderas. Eftersom grupperna för och emot är ungefär lika stora skulle det kunna vara dags att ta in en World Cup-tävling i UT-systemet igen.

 

Det kan finnas ytterligare anledning, förutom den beteendevetenskapliga. World Cup-tävlingar har ofta fler deltagare än UT-tävlingar och har ett mera kvalificerat startfält. Det ger mer spänning, träning och nyttig erfarenhet i hela processen av förberedelser för EM/VM. Träning och tävling i den miljön kan ge mer än en normal UT-tävling. De som kommer med i landslagen har normalt sin agenda full med förberedelser inför EM/VM men de som står utanför laget kan satsa vidare på World Cup-tävlingar och komma bättre förberedd följande UT-år. World Cup-tävlingar kan därmed lyftas fram som något positivt. Därför kan det vara äventyrligt att behandla World Cup-tävlingar negativt i diskussioner om UT-systemet.    

 

Reskostnaden för tävlingar i Sverige har ökat, särskilt om man jämför med lågprisflyget till utlandet. Det kostar mindre att ta flyget till England, Italien eller Tyskland än att åka från Sundsvall till Rinkaby med bil. Att tävla på nationella UT-tävlingar skulle fortfarande vara nödvändigt för att komma med i landslaget. Den som tävlar mycket internationellt och är framgångsrik skulle kunna få någon liten fördel av detta. Att ta med en World Cup-tävling i UT-systemet är då en rimlig utveckling. Eftersom konkurrensen om lagplatserna fortfarande är hård är det bara internationella pallplatser som skulle kunna förbättra UT-resultatet. Detta är således en kvalitetshöjande åtgärd. Bra kan bli bättre. Den som tycker illa om detta kan ju själv försöka placera sig. Det är inte troligt att det kommer klagomål på att de som är duktiga kommer med i lagen. Det är ju det som är grunden i vårt UT-system som är baserat på tävlingsmeriter.

 

Att ta med en World Cup-tävling i UT-systemet skulle kunna medföra att någon av de alla bästa uteblir från en UT-tävling. Detta ger ju faktiskt en större möjlighet till en topplacering för någon annan, kanske en som inte gillar World Cup-tävlingar i UT-systemet.

Det är nog inte så att de riktigt duktiga skulle välja att åka till en liten avsides World Cup-tävling för att få enkla poäng till UT. Det är nog så att det är totala World Cup som lockar. Då gäller det att vinna de största World Cup-tävlingarna och få 50 poäng plus bonuspoäng. Men, som sagt, det skulle vara fritt fram för alla. Även den som skulle tycka illa om detta kunde själv använda systemet för att placera sig.

 

Det som talar emot en World Cup-tävling i UT-systemet är att systemet blir mindre förutsägbart och rättvist eftersom resultat i sena World-Cuptävlinger skulle kunna ändra på ställningen på ”hitlistan” efter UT-4 (se även nedan under 2). Det skulle inte vara bra om man kunde flyga på resultat. Om detta är önskvärt går det att ha en tidsgräns för tillåtna World Cup-tävlingar. 

 

2. Att ändra poängskalan på UT-tävlingarna till den som gäller för World-Cup-tävlingar

World Cup-poängen har större poängsteg från toppen och ner till 11: e plats. Största skillnaden finns för 4:e – 6:e plats med max. 14 poäng mindre för den 5: e platsen. Det står i World Cup-reglerna Punkt 4c om poäng vid delad placering:

”In the event of a tie for any placing, the competitors with that placing will share the points witch should have been awarded to the places covered had the tie been resolved (round up the score to the nearest whole number of points).

Ta gärna tillbaka detta i UT-reglerna, att den poäng som skulle ha delats ut om tävlingen hade avgjorts delas av de tävlande med samma resultat. Med nuvarande regel försvinner poäng ut ur UT-systemet vid en icke genomförd fly-off som gör det mindre förutsägbart och rättvist.

 

3. Vintertävling som UT-tävling

Vi disponerar inte så många bra fält i Sverige på sommaren. På vintern är det annorlunda. Det finns inte något hinder i UT-reglerna för vintertävlingar. Trots det finns det ett visst motstånd mot sådana. Ett argument mot vintertävlingar är att vi inte flyger några EM/VM på vintern. Det finns dock exempel på både VM och World Cup-tävling i samband därmed som haft vintertemperatur under fly-off. Å andra sidan har vi inte flugit UT-tävlingar i öknenmiljö i +40 – 45 Co. Argumenten kanske kan jämna ut sig när man tänker på att tävlingsplatsen för det EM/VM som kvalificeringen avser kanske inte ens är känd när vi sanktionerar UT-tävlingarna.

 

Ett fint exempel på vintertävling är Matfors Mfk och Stödesjön. Det finns klubbar och sjöar längre söderut också men gränsen för säker is har flyttat norrut under flera årtionden.

En annan anledning till vintertävling är logistik och rättvisa. Det finns ett gäng landslagsflygare i Matfors Mfk som varje år har rest en eller två, kanske t.o.m. tre gånger till Rinkaby, varje resa är 200 mil fram och tillbaka, för UT eller SM. När de senast sökte sanktion för UT-3 på Stödesjön fick de nej. Kanske går detta att ompröva till nästa UT-år. 

 

4. Vi behöver också ytterligare en sommartävling i F1ABC. För att en ny tävling ska bli populär och få ett tillräckligt stort startfält behöver den ingå i UT-systemet. Vi behöver dock ha ett bra fält. De fält som disponeras idag, förutom vinterisen på Stödesjön är Kumla, Öland och Rinkaby. Dessa har sina begränsningar. Kumlafältet är disponibelt ett par veckor i september och har redan sina fasta tävlingar. De befintliga fält som återstår för en ny UT-tävlingen är Öland eller Rinkaby. Dessa ligger långt bort från de flesta tävlande. Vi skulle behöva ett nytt fält i Mälardalen där vi kan tävla under perioden maj – augusti.

 

Att utöka antalet UT-tävlingar totalt är en god tanke. Att ha ytterligare en svensk UT-tävling och dessutom en av samtliga World Cup-tävlingar verkar vara en spännande framtidslösning.

 

5. Kalenderår

Nuvarande UT-år är från september t.o.m. augusti följande år. Det går alltså från ett kalenderår till nästa. En fördel är att landslaget kan tas ut tidigare, direkt efter UT-4, senast i augusti. Nackdelen är främst att tävlingskalendern för UT-tävlingarna inte är klar när UT-året börjar i september. Man måste vänta tills kalendern är klar för följande år för att se var och när resterande UT-tävlingar ska hållas.

 

Alternativet med kalenderår ger möjlighet till sanktionering av samtliga UT-tävlingar vid ett tillfälle och en tävlingskalender före första UT-tävlingen. Lagen kan i jämförelse tas ut något senare. Med det hittills normala tävlingsprogrammet kan det ske i september eller senast i oktober. Det borde vara acceptabelt för de flesta landslagsaspiranter.

 

Svenska F1ABC-tävlingar

Vi har för närvarande ett litet antal friflygfält i Sverige. Dessa fält används av flera arrangörer. Det kan skilja mellan arrangörerna hur tävlingarna genomförs. Samma arrangör kan dessutom ha olika tävlingsledare. Det är inte ovanligt att de tävlande kan mera om fältet och tävlingsarrangemang än tävlingsledaren. För att råda bot på detta kan vi göra en fältinstruktion för varje fält som vi använder. Instruktionen ska uppdateras med sådant som kan förbättra tävlingarnas kvalitet och därmed kvaliteten på svenskt friflyg.

Det ska finnas samlad information om respektive fält i fältinstruktionen. Den max.tid som kan tillämpas för olika vindhastigheter i olika vindriktningar går att fastställa med en enkel formel. På fältkartan mäter man max flygbar distans för olika vindriktningar. Formeln inkluderar en säkerhetsmarginal på 20 %. Den behövs för avvikelser i uppskattad vindhastighet och verklig höjd vid DT.

 

Förslagen har ännu inte prövats i verkligheten. För att få tävlingsarrangemang som lockar de tävlingsaktiva att ställa upp är det skäligt att arrangörerna följer de få regler som gäller för friflygtävlingar och i övrigt förbereder sig väl. De tävlande ska kunna känna att arrangören tar ansvar för dem, deras modeller och utrustning.

Fältinstruktionerna bör finnas på Friflygets hemsida och dateras upp kontinuerligt efter förslag från arrangörer och tävlande. Förslag till fältinstruktioner, se separata dokument för Rinkaby, Öland och Kumla.

 

Flera positiva förändringar

Det finn en hel del i uttagningssystemet som kan göras bättre. Landslag har ju funnits i alla tider och det finns många goda erfarenheter som kan tas tillvara. Verksamhetsområdet borde t.ex. kunna ta fram enkla hjälpmedel och snabba på vissa processer som ju återkommer varje år.

 

·         Vi behöver en arbetsplan för det som ska göras för landslaget under tiden till nästa EM/VM.

·         Utse direkt efter sista UT-tävlingen en lagledare som genast tar ansvaret för laget och kontakt med EM/VM-arrangören.

·         Tills vidare kan en administrativ lagledare utses för att senare ersättas av en operativ lagledare.

·         Lagledaren kan vara Sveriges NAC-representant under EM/VM och detta kan legaliseras genom beslut i SMFF och FSF.

·         Vi behöver en landslagsbudget.

·         Vi behöver en instruktion för lagledaren som legaliseras som gällande SMFF-regel och anslås på Friflygets hemsida, alternativt skrivs in i UT-reglerna.

·         Vi behöver en instruktion för lagdeltagare, medhjälpare och supporters som legaliseras som gällande SMFF-regel och anslås på Friflygets hemsida, alternativt skrivs in i UT-reglerna.

·         Startordningen på EM/VM är ett återkommande problem. Detta var i tidigare uttagningssystem reglerat så att den som kom överst på UT-kvalificeringen valde startordning först, o.s.v. i ordning. Det skulle vara värdefullt om detta återigen togs med i UT-reglerna.

·         Ta med en tidsgräns i UT-reglerna för hur nära en UT-tävling eller SM får genomföras före eller efter EM/VM.

 

Se möjligheterna

Det brukar vara en viss startsträcka för landslaget att komma igång när det väl är uttaget. Den skulle kunna förkortas genom att vi samlar befintlig dokumentation som EM/VM-laget kan ha nytta av och ser till att det fylls på med nytt material där det saknas. Det kanske inte tillför så mycket till våra allra mest rutinerade EM/VM-rävar men säkert intressant för nyare tävlande, lagledare och supporters som vill ha kunskap om hur det går till på tävlingar på högsta nivå. De mest rutinerade kan säkert komma med värdefull kunskap i detta ämne. Var materialet samlas är mindre viktigt, huvudsaken att det finns och att det utvecklas. Bra metoder kan utvecklas och sådant som leder eller kan leda fel ska förstås undvikas.

 

Träningsläger och/eller Friflygmöte

I ett tidigare UT-system skedde landslagsuttagningen på en tävling under Himmelfärdshelgens fyra dagar. Det fanns tid för modellkontroll, två tävlingsdagar och olika sammankomster. Under 2010 skulle vi kunna ordna ett träningsläger med symposium, friflygmöte och tävlingsmoment i denna helg, i samband med SM eller under en annan sanktionerad tävling.
 
Träningslägret skulle kunna innehålla en sanktionerad tävling kallad ”Träningstävlingen”, öppen för alla. Arrangör kunde vara en klubb eller verksamhetsområdet. Förslag till program finns i ett separat dokument: ”Träningsläger”

 

Mätning av modeller

Vid model processing på EM/VM ska modellerna vara mäkta med SWE-nummer, FAI-sticker, modellnummer och ha ett ifyllt Model Aircraft Specification Certificate, ifyllt och signerat av den tävlande och vår NAC Official/Lagledare. SMFF och FSF har inte resurser att ta ansvar för mätning av modeller. Detta ansvar har lagts på de tävlande. Det är sedan tidigare också den tävlande som får ta konsekvensen om en modell inte följer reglerna.

Norbergs Flygklubb Modellflygsektionen har tagit fram ett system med mätbord och mätinstrument som håller minst lika bra klass som de som används vid EM/VM. Måtten läggs in i ett program i Excel som ger en mätblankett med ytor, vikter, mm. Om modellen är korrekt blir den godkänd och dokumentet är efter utskrift klart att signera.

Det som saknas f.n. är mätinstrument för noggrann mätning av cylindervolym på F1C-motorer.

Mätning av modeller skulle kunna ske vid ex.vis ett träningsläger. Det skulle vara tryggt för de tävlande att kunna kontrollera sina modeller med en bra mätutrustning med hjälp av kollegor i god tid före EM/VM.

Se separat dokument: ”Mätning av modellflygplan i friflygklasserna”.

 

Ständig förbättring

Tack vare en aktiv och positiv ledning av verksamhetsområde friflyg kan vi kontinuerligt införa nya, eller gamla, bra metoder och lösningar i våra system och instruktioner. Bra kan bli bättre! Vi kan ta tillvara de goda erfarenheter som finns på alla håll och kanter i Sverige och göra oss av med sådant som inte fungerar.

 

Önskemål och förhoppningar

Lagledare och lagdeltagare får bidrag när de representerar SMFF/FSF och Sverige på EM/VM. Ett önskemål är att lagets aktiviteter dokumenteras så att erfarenheterna kan användas till att hålla eller om möjligt förbättra den höga standard som har etablerats.

 

Framtidsvision

Det skulle vara intressant att göra en långtidsplan för verksamhetsområde friflyg. Vad bör vi genomföra under de närmaste 4 – 6 åren? Vad ska vi påbörja under det här året?

Ska vi göra en satsning på att kunna ta hand om juniorerna?

Hur kommer SMFF:s ändring av organisationen att påverka elitfriflygets planering och ekonomi?

 

Frågorna är många. Har du något tips? Skicka in det! Ett tips är att det inte kostar några pengar att komma med förslag som kan genomföras för att förbättra regler och metoder för elitens friflygtävlingar och UT-system.

 

 

*) Exempel på sådana regler är:

·         ”… minst tre tävlande från två klubbar.”

·         ”… tävlande och tidtagare i F1C ska ha hörselskydd…”

·         ”… startgrupp med F1C-modeller placeras på ett säkerhetsavstånd till höger om övriga startande (sett i vindriktningen). 

Uppdaterad: 17 AUG 2010 21:28 Skribent: Bror Eimar

Postadress:
Norbergs FK - Flygsport
C/O L.G Söderlind, Stigaregatan 10
73834 Norberg

Kontakt:
Tel: [saknas] Information
E-post: [saknas] Information

Se all info